Halva 2023 har alldeles snart passerats och tingens varande har på inget sätt blivit enklare att förutspå. På goda grunder ägnade jag, under rubriken “Ryssland – en skurkstat med supermaktskomplex”, en god stund av min nyårsspaning att konstatera att Rysslands vägval kommer påverka oss på ett eller annat sätt under decennier och möjligtvis generationer framåt – och den utveckling som skett under helgen, pekar inte mot en större grad av förutsägbarhet. På hemmaplan förefaller inflationstoppen ha passerats, men inflationen är fortsatt oroväckande hög och kostnadsutvecklingen för handelns företag ser inte ut att bli särskilt rolig de kommande åren.
Först något om det säkerhetspolitiska läget och konsekvenserna av den händelseutveckling som skett sedan Nyårsspaningen för ett halvår sedan – det har kommit spännande läsning från FOI i form av både rapporten “Gråzonslägen i krig och fred” som resonerar om “antagonistiska gråzonshot”, det vill säga hur Ryssland skulle kunna utnyttja osäkerheten mellan krig och fred, i den så kallade gråzonen, där vi de facto redan befinner oss, genom att agera inom ramen för till exempe hybridhot, hybridkrigföring, icke-linjär krigföring, informationspåverkan ,påverkansoperationer, desinformation, ekonomisk krigföring, underrättelsehot, cyberangrepp, sabotage och mycket mer. FOI publicerade också Russia᾽s War Against Ukraine and the West: The First Year, som konstaterar att Rysslands invasion av Ukraina är en vändpunkt, inte bara för Ukraina och Ryssland och deras relationer med resten av världen, utan också för den globala säkerheten i ett långsiktigt perspektiv.
Dessutom har Försvarsberedningen kommit med en rapport som, i delar, är obligatorisk läsning för alla som jobbar inom handeln – och med en än mer bestämd rekommendation till alla som jobbar med logistik och inköp. Rubriken “Allvarstid- Försvarsberedningens säkerhetspolitiska rapport 2023″ anger tonen till innehållet som såklart är fokuserat på händelseutvecklingen i vårt nära omland, men också på säkerhetshot som är kopplat till andra länder, till exempel Kina. Särskilt är kapitel 3. Globala trender och 5. Kina som geopolitisk utmanare, väl värt sin tid som det tar att läsa.
Rapporten i det närmaste dödförklarar just-in-time och konstaterar att globaliseringen har nått vägs ände: “Den ökande geopolitiska maktkampen och beroendet av globala försörjningskedjor, vars omfattning och sårbarhet blottlades i samband med covid-19-pandemin, har lett till en strävan efter ökad kontroll över produktionsförmåga och varukedjor för att minska beroendet av andra länder. För viktiga råvaror och komponenter eftersträvas nationell försörjning eller leveranser från pålitliga samarbetspartner, i vissa fall genom särskilda överenskommelser. Det finns en trend i riktning mot ökad nationell eller regional försörjningssäkerhet vad gäller ekonomi och handel. Säkerhetspolitiska mål överordnas ekonomiska mål i allt större utsträckning, med ökande regleringar och restriktioner som följd, men också kritik mot bristande lagerhållning och den så kallade just in time-modellen.
Under ett par årtionden framöver förväntas genomgripande förändringar i det globala energisystemet och därmed också i det globala ekonomiska systemet. Omställningen till hållbara energisystem och utfasning av fossila bränslen innebär en långtgående förändring av hur ekonomier och samhällen fungerar. Det kan leda till nya konflikter och beroenden kring energi- och råvarutillgång. Omställningen kan också påverka den geopolitiska dynamiken. I dagsläget är råvaru- och värdekedjor för förnybar energi mycket koncentrerade och Kina har en dominerade roll.”
Försvarsberedningen skriver om Kina:
“Kina är en auktoritär, kommunistisk och nationalistisk enpartistat som utmanar den regelbaserade världsordningen, rustar upp militärt och uppträder aggressivt. Parallellt sker en tilltagande övervakning, kontroll och repression av de egna medborgarna i Kina och utomlands. Kina bedriver en systematisk och omfattande underrättelse- verksamhet och säkerhetshotande verksamhet mot Sverige och svenska intressen. Det kinesiska underrättelsehotet mot Sverige har breddats och fördjupats, och Säkerhetspolisen framhåller Kina som ett växande och långsiktigt säkerhetshot mot Sverige.”
Det betyder i klartext att beroendet av Kina som produktionsland måste minska snabbt och att det finns fullgoda skäl till att TikTok inte är tillåtet i tjänstetelefoner för personal som arbetar när regeringen eller i försvaret.
Inflationens utveckling framåt
Jag har skrivit om inflationen i snart två år nu, innan Riksbanken ens erkände att den de facto fanns. Som en konsekvens av ökad efterfrågan och därmed påföljande kaos i logistikkedjorna, toppat med Rysslands invasion av Ukraina steg priserna brett. Det låg i korten redan sommaren 2021 att inflationen skulle vara ett faktum när priserna på importerade varor hade ökat under våren – men i början absorberade företagen de ökade kostnaderna genom att sänka sina marginaler, i tron att det var övergående – backa gärna tillbaka till tidigare inlägg på bloggen för att se logiken i mina antaganden.
I skrivande stund är inflationen enligt KPI fortfarande 9,7%, ner från 10,5% i april och minskade elkostnader, livsmedel och drivmedel bidrog till minskningen. I måttet KPIF räknar man bort räntekostnaderna och det måttet mäter således varor och tjänster, emedan vanligt folk får förhålla sig till det vanliga KPI-måttet.
Så frågan är hur långsiktig nedgången är. Förvisso möter vi nu redan höga priser från förra året, vilket borde innebära att inflationen skulle stabiliseras för att sedan sjunka, men samtidigt så finns det många sammanlänkade händelsekedjor som gör att det potentiellt är svårt att få ner inflationen på riktigt. Några saker som tyder på det är till exempel:
- Ingen av de flera dussin regaliers/ehandlare som jag pratat med de senaste veckorna har för avsikt att sänka sina priser, tvärtom behöver man ta höjd för ökade kostnader.
- Räntekostnaderna påverkar alla delar i varuflödet i uppåtgående riktning
- Importerad inflation påverkar på två sätt, dels genom den allt svagare svenska kronan, något som alla som handlar i euro eller dollar fått erfara, men också genom att importerade varor blir dyrare genom ökade lönekostnader i produktionsländerna, inklusive klassiska låglöneländer, som haft skenande inflation det senaste året.
- Att energipriserna sjunker är säsongsbetonat – och vad jag vet så har vare sig energiförsörjningen eller stabiliteten i elnätet förbättrats sedan förra vintern. Osäkerheten vad gäller nivåerna i Europas gaslager är förhoppningsvis bättre än inför förra vintern, men läget är i stort beroende av hur kallt det blir. Högre elpriser = högre inflation. Detta kommer också ge en säsongsinflation på livsmedel eftersom all uppvärmning av växthus, torkning och förädling av årets skörd kräver energi. Miljöpartiets antikärnkraftspolitik och i relation till sin storlek, obegripligt stora påverkan på energipolitiken de senaste åren, innebär att vårt lands sårbarhet för störningar i den planerbara energiproduktionen, inte kommer kunna byggas bort under detta decennium.
- Handelns företag kapar just nu kostnader för att förbereda sig för kommande ökningar av löner och hyror inför 2024. Lönesättningen är klar genom det tvåårsavtal som tecknades i våras, men hyreshöjningarna indexeras enligt hyresavtalen till KPI under oktober månad. Det betyder med stor sannolikhet ökningar på ytterligare 6-8% beroende på hur utvecklingen ser ut det kommande kvartalet. Det betyder i många fall att de besparingar som gjorts sedan konsumtionen började falla i handeln för snart ett år sedan, med stor säkerhet ätits upp av hyreshöjningar, ökade lönekostnader och en svag krona. Nu behöver man gå hårt fram med besparingspaket igen för att finna sig stå på samma plats som idag om ett år, efter att hyres- och lönekostnader slagit igenom – något som jag också tror kommer driva kedjorna att till delar avveckla sina butiksnät och satsa hårdare online, som är en effektivare affär.
- I det kortare perspektivet står vi inför ett år inom livsmedelsproduktionen som innefattar rekordlåga skördar och minskade djurbesättningar, något som inte kommer påverka priset i nedåtgående riktning. Detta i en tid då vi verkligen behöver inhemsk livsmedelsproduktion.
- Långsiktigt finns det flera ytterligare aspekter som riskerar att driva priserna på varor uppåt – det ena är konsekvensen av Kinas aggressiva ambitioner som gör att Kina som produktionsland inte är attraktivt för alla – och i nätverket Retailomania Roundtable är det redan nu ett par av deltagarna inom sportsegmentet, som upplever kinaproduktion som en dealbreaker på mässor som hållits under våren. Globaliseringen av produktionen de senaste 30 åren har varit en avgörande faktor för att driva ner priserna, vilket funkar bra så länge man inte tänker på riskerna med långa försörjningslinjer, arbetsförhållanden, miljöpåverkan och Kinas aggressiva ambitioner och riskerna för kraftmätningar i området. Hemtagningen av produktionen i form av nearshoring/homeshoring eller friendshoring, lär blir ett långsiktigt måste.
Digitalisering och marknadsplatser
Med utvecklingen ovan ligger det i korten att retail kommer utvecklas mot en ökad grad av digitalisering när kedjorna tvingas effektivisera sina organisationer. Pandemin tvingade kedjorna att investera i sin digitalisering på allvar – och att driva handel från ett centralt lager är mer kostnadseffektivt – givet att man kan arbeta med kundanskaffning på ett lika effektivt sätt. Om detta skrev jag en låg drapa i Tidningen Market i veckan så jag ska inte upprepa mig i annat än att KPI-uppräkningarna av hyran kommer leda till färre butiker – och kedjornas relativt ehandlarnas starkare varumärken och kvarvarande fysiska butiksnät kommer att leda till en effektivare marknadsföringsmix än den klassiska ehandlaren som dessutom under lång tid finansierats med riskkapital i en tid då räntan vad näranoll och verksamheten värderades på sin tillväxttakt, snarare än förmågan att skapa resultat.
Fastighetsägarna måste å sin sida, hålla emot kraven på att inte höja enligt avtal utifrån att deras värderingar är beroende av förmågan att skapa intäkter via just hyresavtalen – och i en tid där fastighetsmarknaden påverkas starkt av stigande räntor och är en av de största systemriskerna i svensk ekonomi, lär de försvara sina balansräkningar i första hand, snarare än att vårda relationen till sina hyresgäster.
I den pandemidrivna digitaliseringens bakvatten visar det sig att den allmänna strävan att försöka gå förbi sina återförsäljarled och gå Direct-To- Consumer, eller DTC/D2C, nu har en motsatt utveckling när kostnaden för att skapa transaktioner ökar. Nike har varit föregångare här och sedan 2018 har man arbetat intensivt för att ta över affärerna från sina återförsäljare till egna kanaler, något som också gjorde att man hade en strålande utveckling under pandemin eftersom återförsäljarna i hemlandet USA, var stängda i långa perioder. Nu svänger pendeln och man går mot en wholesalemodell igen, en strategi man delar med flera andra som byggt sin affär genom DTC. Det hela handlar i de flesta fallen om att man över viss nivå av penetration, helt enkelt får överinvestera för att kunna fortsätta växa till en grad att det inte längre blir intressant – konsumenterna föredrar över tid att handla från aktörer med ett bredare urval – och ser man på hur retail har utvecklats genom flera olika transformationsfaser, så kan man konstatera att marknadsplatsen återuppfunnits i flera olika skepnader – torget, varuhuset, köpcentrumet, den externa handelsplatsen och fram till den digitala marknadsplatsen av idag.
Lågprismarknaden tar andelar när konsumenterna söker köpkraft i nya kanaler
Kostnadsökningarna i form av inflation och räntor påverkar hushållens köpkraft på ett sätt som inte setts i modern tid. I Sverige betyder matinflationen att dagligvaruhandelns marginaler pressas, när volymerna sjunker och kampen om marknadsandelarna tar vid – där aktivitetsgraden nu ökat starkt i kampen om kunderna. Dessutom riskerar man att förlora delar av de den relativt sett lukrativa nonfoodaffären till lågprisaktörer som Rusta och Normal som ökar sina kundströmmar och fortsätter att etablera. Även i USA växer lågpris och även klassiska kedjor som Nordstroms etablerar spinoffkoncept, som Nordstrom Rack för att ta andelar av lågprismarknaden. Lågprismarknaden kommer med stor sannolikhet fortsätta att utvecklas mot flera parallella delpositioner, som jag skrivit om tidigare, i takt med att konkurrensen inom segmentet hårdnar.
Höstens utmaningar blir flera
Riksbanken lär med största sannolikhet höja räntan i veckan som kommer med ytterligare 25 punkter och risken är att detsamma händer i september, både för att direkt försöka knäcka inflationen och indirekt göra detsamma genom att försvara kronans värde. Det sker samtidigt som allt fler ser sina hittills bundna lån omsättas till rörliga och vi med all säkerhet kommer få uppleva stigande energipriser inför vintern.
För politiken är det är fin balans mellan att lindra effekterna för de mest utsatta, samtidigt som man inte får börjar stimulera för tidigt för att ytterligare elda på inflationsbrasan. Den svaga kronan har så långt gynnat exportindustrin, ett förhållande som kan ändras om importerade insatsvaror stiger i pris. Industrins starka motstånd mot utvecklingen som drabbat många andra branscher är också en bidragande faktor bakom den låga arbetslösheten – men samtidigt faller aktiviteten i en annan viktig bransch för ekonomin, nämligen byggbranschen och bostadsbyggandet ser ut att mer än halveras de kommande åren, i jämförelse med 2021. Höga räntor och svag aktivitet på bostadsmarknaden gör att branschen riskerar att gå torrt, något som påverkar även andra branscher som gynnas av flyttkedjor. Den relativt försiktiga justering som så långt skett på bomarknaden, kommer med stor sannolikhet fortsätta nedåt, i takt med höjda räntor, men också genom att större delen av bomarknaden och inte bara de mer attraktiva objekten prissätts genom att vissa ändå kommer behöva flytta. På samma sätt kommer avgiftshöjningar i bostadsrättsföreningar påverka prissättningen, främst i storstäderna, i takt med att föreningarnas lån omsätts och driftskostnaderna ökar.
För handeln gäller att agera när det finns pengar i marknaden. Konsumenterna kommer prioritera hårdare men också fortsätta att unna sig saker även om tiderna är tuffa. Marknaden finns alltid där konsumenternas intresse finns för stunden – och den som har möjlighet att vara lättrörlig har stora möjligheter att ta marknadsandelar, recession till trots.
