Handeln har, som förväntat haft en tuff vår. Hushållens köpkraft har gröpts ut under snart två år av inflation och höjda räntor. Det är stentufft på marknaden och flera detaljhandelsaktörer agerar nu genom att slimma sina centrala organisationer för att försöka komma i balans med utvecklingen. Det finns stora osäkerhetsfaktorer vad gäller den fortsatta utvecklingen, men jag tror att det finns goda chanser att konjunkturen bottnar ur i höst och att vi därefter kommer se en svag återhämtning under 2024 och 2025, på väg mot nästa högkonjunktur.
Räntehöjningarna och de ökade kostnaderna för mat och andra varuslag, biter nu hårt i svenskarnas köpkraft och siffror från SCB i fredags visar hur penningmängden, går rakt ner i källaren just nu, vilket visar att konsumenterna inte tar nya lån utan nallar från sparkontot. Inflationen och räntevapnet biter hårt på konsumenternas möjligheter att konsumera – något som är nödvändigt för att stävja inflationen. SCB, Statistiska centralbyråns siffror från igår förklarar varför handeln backar.
Bygghandeln som dopats under pandemin och är en av de branscher som därmed har störst fallhöjd tappade 33,5 %, i konsumentaffären i mars, jämför med samma period förra året och utbetalning av ROT-avdraget minskade med hela 46,1%. Sporthandeln hade en mindre minskning på 0,6%, som i volym såklart är högre som en konsekvens av att alla handelssiffror är inflationsboostade. Kläder och skor tappar också, men här är det svårt att veta vad som är vad, utifrån att branschen är väderberoende och lusten att köpa nya sneakers inte infinner sig vid minusgrader.
I fredags kom också Konjunkturinstitutet med månadens indikatorer för april, där barometerindikatorn (som är den samlade indexet för hela näringslivet tillsammans med konsumenternas tro på framtiden). Tillverkningsindustrin ligger något över 100 som är normalläge, dvs vare sig låg- eller högkonjunktur, emedan konsumenterna fortfarande deppar, även om hushållens syn på sin egna ekonomi ökar något till 57,6 från 55,3 i mars. Det är fortfarande historiskt extremt låga nivåer.
Barometerindikatorn har historiskt sett en bra korrelation med BNP-utvecklingen med några månaders eftersläpning. När den vänder tydligt uppåt över index hundra så kommer vi in i högkonjunktur några månader senare.
Min killgissning är att vi bottnar någon gång under oktober- november och att Sveriges riksbank kanske till och med börjar med räntesänkningar redan vid sitt sista möte i år. Därefter går vi sakta uppåt, men det kommer att gå trögt – effekterna av den minskade penningmängden syns först i ekonomin först 9-12 månader i efterhand och dessutom har Riksbanken höjt räntan i rekordtakt, vilket skapar effekter som inte är enkla att prognostisera. Den sista snytingen för handeln blir omsättningen av bundna lån som 72% av de hushåll som har lån på sin bostad, kommer göra under året, vilket kommer leda till ett ordentligt ekonomiskt avbräck för många.
Det är därför också intressant att Swedbank skriver i sin Economic Outlook, från veckan som gick att “Den nuvarande brisen kan snabbt bli en storm”.
“En längre period av dämpad ekonomisk tillväxt förefaller oundviklig även om centralbankerna svänger under nästa år och sänker styrräntorna. En mindre åtstramande penningpolitik påverkar nämligen också med eftersläpningar. Finans- politiken, som i många länder saknar utrymme, förblir stram. Det finns en risk att centralbankerna stramar åt penningpolitiken för mycket på global nivå, med hänsyn till alla eftersläpningseffekter. Men centralbankernas trovärdighet står på spel och priset kommer bli lägre tillväxt och högre arbetslöshet”
Hög belåningsgrad i tidigare tillväxtföretag skapar också stora risker i systemet – Swedbank skriver: ”
“Negativa effekter från de snabba höjningarna av styrräntorna blir också allt tydligare. Sårbarheter för den finansiella stabiliteten har kommit i fokus tidigare i år, även om tecken på stress har minskat den senaste tiden. De kraftiga räntehöjningarna kan utsätta den globala ekonomin för nya hot och chocker, särskilt i tillgångsklasser med hög belåning. Den nuvarande brisen kan snabbt förvandlas till en storm. Än så länge är förlustnivån i det globala banksystemet låg och det globala finansiella systemet verkar motståndskraftigt. Men det är en svår balansgång för centralbankerna och myndigheterna för att begränsa riskerna och samtidigt bekämpa inflationen.”
Swedbanks Outlook är väl en halvtimmes genomläsning och under veckan som kommer, kommer också SEB med sin analys som jag misstänker går i samma riktning.
En extra krydda i den makroekonomiska anrättningen är också risken att inflationen biter sig fast, något som jag skrev om i ett artikel för någon vecka sedan och i en artikel i Tidningen Market i veckan. Hur eftersläpningseffekterna av de snabba räntehöjningarna kommer märkas i ekonomin är okänt och en del av osäkerheten som Swedbank uttrycker i sin prognos. Och även om råvarupriser och frakter fallit tillbaka, så finns det vissa kostnadsslag som påverkar hela ekonomin som kommer förbli på en hög eller åtminstone fluktuerande nivå, så länge som Ryssland bedriver sin expansiva politik och även kommande vinter kan man förvänta sig höga elpriser, eftersom flera av Europas regeringar avvecklat planerbar elproduktion och också skapat risker för instabilitet i elnätet genom att avveckla stora kraftverk.
En lågkonjunktur har i snitt varat 11 månader, om man relaterar till alla lågkonjunkturer sedan Andra Världskriget, och halva resan är på väg ner och resten på väg upp. Mycket pekar på att denna lågkonjunktur kommer vara längre och påverka konsumenterna på ett mer påtagligt sätt än de senaste – och i nivå med 70- och 90-talskrisen.
Spaning om makrotrender i stort
För att ändå vara lite positiv så har Accenture, publicerat en rapport med rubriken Accenture Life Trends, som bland annat påtalar hur människans förmåga till anpassning skapar förutsättningar för att hantera den permakris, flera på varandra följande kriser som kräver konstant förändring för att överleva. Man påtalar också att människor som lever i utvecklingsländer har en högre förmåga att hantera instabilitet:
“Periods of instability are a fact of life and, throughout history, people have always found ways to adapt to get through. Accenture’s research found that people in emerging markets have so much more experience in dealing with instability that when they get bad news, they get upset, then they simply keep going. Their ability or perhaps willingness to adapt generally far outstrips that of people used to living in mature markets.”
Mycket läsvärd!
Hur står och går handeln nu?
Jag gjorde en snabb sammanställning av de börsnoterade bolagen som lämnat kvartalsrapporter den senaste veckan. Kassan fluktuerar extra mycket, utifrån att utgångsläget inte var särskilt bra och små variationer gör många procentenheter, vilket nedanstående siffror innebär.
Rizzo sitter i dödens väntrum och kommer rimligtvis inte överleva det kommande året. Tidigare konjunkturmönster kan skönjas i och med att Lyko ökar som en konsekvens av “läppstickseffekten” samtidigt som bygghandeln faller som en sten.
I år är det likviditet som gäller, framför resultat. Att kunna ha handlingsfrihet för att agera. I höstas skrev jag den här artikeln som fortfarande är högst läsvärd omkring hur man agerar i lågkonjunktur. Att tokbromsa skapar inte en bra utveckling inför hösten när det vänder – nu gäller det att ha koll på dragläget och vara mjuk på pedalerna.
