“Historien upprepar inte sig själv, men den rimmar” är ett citat som ofta tillskrivs Mark Twain och det finns flera slumpartade kopplingar till den tidiga 1900-talshistorien och den pandemin vi just nu genomlider kan såklart betraktas som ett eko av Spanska sjukan som härjade kontinenterna för nästan exakt 100 år sedan. Den rusning som Gamestop-aktien, genom vad som närmast kan kallas börsmanipulation och rusningen i Bitcoin de senaste månaderna, skulle kunna jämföras med 20-talets spekulationsekonomi och svängningarna i världens maktcentrum – från Centraleuropas imperier till enskilda nationalstater i spåren efter första världskriget, kan jämföras med Asiens ekonomiska styrka som relaterat till de västliga ekonomierna, mest sannolikt innebär ett skifte i någon form.
Vi genomlever nu inte bara en pandemi, utan också en förtätad transformationsfas där flera pågående förändringar får en annan hastighet, som en konsekvens av en katalysator – i detta fallet Covid-19. Något som uppehållit mina tankar under de senaste månaderna är i vilken utsträckning detta kommer förändra historien under det 20-tal och därefter följande decennier. För det verkar som historien rimmar och att pendeln slår fram och tillbaka, något som påverkar samhällets värderingar, konsumtionspreferenser och även politiken – liksom inte minst förutsättningarna för att skapa en säker värld.
George Bernhard Shaw lär ha sagt “Jag citerar ofta mig själv. Det ger märg åt konversationen.” – jag väljer att göra detsamma. I artikeln “Om permanent förändrade beteenden i spåren efter pandemin” som jag skrev just innan jul diskuterade jag bland annat begreppet tidsanda som en aspekt i hur människor väljer att agera och leva sina liv:
Tidsandan är också en viktig del när man diskuterar framtida attityder och beteenden. Och den skiftar snabbt – den som kan sin 1900-talshistoria vet att århundradet började i imperialismen där England fortfarande regerade världshaven. Kejsardömena Tyskland, Österrike-Ungern och det Ottomanska riket dominerade Europakartan och öster om unionen mellan Sverige- Norge låg det Tsarryska imperiet. Det första världskriget ledde till imperiernas sönderfall och Europakartan ritades om i grunden. På väg hem från slagfälten hade soldaterna med sig den spanska sjukan, som ledde till 100 miljoner människors död. Förstämningen och minnena efter krig och pandemin ledde till det vi kallar det glada 20-talet där charlestondanserna avlöste varandra tillsammans med en syn på framtiden som att det aldrig mer skulle bli krig. Försvarsvänner har försvarsbeslutet 1925 som exempel på kortsiktigt tänkande då stora delar av det svenska försvaret avvecklades, något som också gjorde att vi var tvungna till eftergifter mot Nazityskland något årtionde senare.
Det glada 20-talet och den ljusa synen på framtiden avslutades med en spektakulär börskrasch 1929 som också inledde Den Stora Depressionen. Under 30-talet växte vad vi idag skulle kalla extremismen sig stark och runt om i världen fick se nya imperier växa. I Asien inledde Japan ett erövringskrig och vi är alla bekanta med Tysklands annekteringar av territorium och en omvärld som ömsom ursäktade och ömsom hoppades att det hela skulle vara övergående. USA var även på denna tiden en nation som hade America First som mantra – och först efter Pearl Harbour mobiliserade man och gav sig in i det som då hade utvecklats till det andra världskriget.
40 -talet präglades av nationell uppslutning och en kollektiv samhörighet mot ondskan. Ett tydligt gemensamt mål som svetsade människor samman. När freden kom och 50-talet stod för dörren hade världens produktionskapacitet utvecklats dramatiskt vilket också ledde till en dramatisk tillväxt i ekonomin, som också spillde över till 60-talet och det som benämns som rekordåren. Rymdprogram och tekniska landvinningar gav framtidshopp och snart skulle vi alla åka omkring i flygande bilar – kriget i Vietnam ledde till en folkrörelse som ifrågasatte samhället och som också öppnade upp för att miljörörelsen fick fart när 70-talets oljekris översattes i eftertanke om vad tillväxten gjort mot miljön. Energikrisen ledde till ekonomisk kris, men snart var det liv i luckan igen.
På det glada 80-talet var allt möjligt igen – börsen rusade, champagnen flödade och allt var möjligt. Reagan lanserade Star Wars och rustade byxorna av Sovjetunionen som kollapsade och ledde till kalla krigets slut.
Och så vidare.
Det jag vill illustrera med ovan tidsresa är att även tidsandan påverkar attityder och beteenden, både i samhället och hos individer. Vi kan inte stirra oss blinda på en enda faktor och utifrån det dra slutsatser om helheten – vi måsta börja från det andra hållet och zooma in på de enskilda delarna.
1920-talet innebar förändrade preferenser på många plan – både i termer av möjligheter för ekonomisk tillväxt med en allt mer urban befolkning, demokratisk utveckling (Även Sverige genomförde demokratiska reformer och med början i valet år 1921 hade även kvinnor rätt att rösta i allmänna val, något som för övrigt var sex år efter kvinnlig rösträtt infördes i Saudiarabien) men också vad gäller en hel del andra områden – såsom mode och musik – som sammantaget ledde till ett mer modernt samhälle.
I vårt fall finns det flera perspektiv där tidsandan spelat viss roll och där pandemin en annan. I en värld där många tar konstant ekonomisk utveckling, fred och en stabil utveckling för givet ter sig det närmaste årtiondet som en mycket viktig brygga mellan den värld vi lämnade bakom oss och resten av århundradet, där även arvet efter 1900-talet och de senaste decennierna kommer omprövas på både gott och ont.
Slutet på en oljedriven ekonomi. Slutet av 1900-talet och även början av 2000-talet ledde till flera krig i Mellanöstern där beroendet av oljan var en stark drivkraft bakom intresset för området. Nu står vi inom energiområdet står vi inför slutet på oljeåldern där grön växling som en symbol för mer hållbara alternativ blir alltmer tillgängliga.
Vi har gått från sekularitet till religiositet. Krigen i Mellanöstern ledde också till ett religiöst uppvaknande där inte minst islamismen påverkat tidigare sekulära länder och där religiösa företeelser som Daesh varit krigförande parter de senaste åren. Detta har också inneburit en återgång till medeltida ideal och minskade möjligheter till utbildning och arbete för flickor och kvinnor, jämfört med under de mer sekulära perioderna.
Avspänningen efter kalla kriget har bytts till nya konflikter – både för att säkerställa tillgång till kritiska naturtillgångar men också för att utöka sitt inflytande i sitt närområde. Nordpolen ses som ett framtida konfliktområde som aktualiseras inte minst som en konsekvens av ökad tillgänglighet i spåren av klimatförändringarna. Även kinesiska sjön är ett konfliktområde av samma skäl där Kina gjort anspråk på öar och även byggt artificiella öar för att hävda rätt till ekonomiska zoner och rätt att utvinna naturtillgångar. Detta liksom gamla konflikter om landområden har lett till territoriella konflikter med grannländer som Indien, Vietnam Taiwan och Filippinerna. Även Sverige har utsatts för hot och försök till påverkan från såväl Ryssland som Kina, där Säkerhetspolisen i sin årsrapport 2013 konstaterade att främmande makt vidtar krigsförberedelser mot vårt land.
Sanningens relativisering. Världen ficki samband med Donald Trump presidentskap, anledning att omvärdera hur man ska se på sociala medier och om den möjlighet att både torgföra osanna och konspiratoriska påståenden och även marknadsföra dessa – något som anses ha lett till att Trump de facto kunde bli president. Detta har också möjliggjort illegal valpåverkan, något som konstaterats såväl i Trumps första kampanj, liksom i Brexitomröstningen. Trump lyckades med sitt presidentskap genom att driva befolkningen till sina egna kanaler på sociala plattformar, istället för att som tidigare makthavare acceptera att behöva ha en relation med pressen. Istället gick han till personangrepp och hävdade att motståndarna ägnade sig åt att sprida fake news. Sociala medier har även under pandemin varit motor i att sprida konspirationsteorier och falska nyheter om vacciner och andra frågor relaterade till pandemin.
Diktaturernas återkomst. För hundra år sedan var demokratin på frammarsch – idag finns flera strömningar där längtan efter enkla sanningar och att “någon ska göra något” lett till att även demokratin i västvärldens ledande nation USA varit och är under angrepp. Kaoset åren efter Sovjetunionens sönderfall banade vägen för Putin och den ekonomiska tillväxten i Kina har skapat förutsättningar benhård kontroll av befolkningen och samtidigt en svag intern opposition – där det materiella välståndet gjort att befolkningen kompromissat om företeelser som mänskliga fri- och rättigheter.
Från samarbete till splittring. Som en konsekvens av starka spänningar i det internationella samarbetet har också samarbetet inom EU varit under stark press. Olika ekonomiska förutsättningar och synen på styrning av de nationella ekonomierna och omflyttningar av värde mellan nord och syd – där redan tidigare konkursmässiga ekonomier i södra Europa haft en katastrofal utveckling under pandemin och där EU -samarbetet fick en ordentlig törn när Brexit inträffade som start på året. Men även inom länder finns separatistiska tendenser där inte minst Storbritannien har en intern diskussion om unionens framtid, där en stor andel av Skottland vill frigöra sig från England. Samtidigt finns i Spanien en konflikt mellan stora grupper av Kataloniens befolkning och övriga Spanien.
Detta är bara några av de områden där vi idag befinner oss i en brytningstid, något som också kommer påverka världsekonomin och i förlängningen freden. Även om pandemins efterlängtade slut leder till en mängd möjligheter, så kommer både de redan pågående transformationerna påverkas av vad som skett under pandemin. I artikeln jag hänvisar till ovan finns också en hel del om hur tidigare pandemier och kriser påverkat människors syn på risk och förändrade beteenden som en konsekvens av påtvingat förändrade beteenden, som i sin tur lett till förändrade attityder – något som historiskt sett lett till snabbare förändringar än att försöka förändra människor attityder som ett sätt att förändra beteenden.
Därför är kommande år extra viktiga för utvecklingen mot vad som komma skall. Det nya normala innebär en fortsatt snabb transformation mot framtiden.
