I Detaljhandelspoddens 162a avsnitt den 10/12 så gästades vi Axel Johnsons affärsutvecklingsdirektör Jacob Wall, som pratade om läget i handeln nu och framåt. Jacob berättade om hur man noga följer konsumtionsförändringar i stort men också har stort fokus att förstå konsekvenserna av att Sverige står inför en period med låg befolkningstillväxt. Jacob berättade: “Det finns en väldigt tydlig korrelation mellan befolkningsutveckling och detaljhandeln. Det vi inte vet här är inflationen. Det skulle ju kunna göra att om även om du har en låg befolkningsutveckling, så kan med en högre inflation, redovisa ganska fina tillväxtal. Rent allmänt så handlar det om att du måste ta marknadsandelar”. Han pekade också på att det såklart inte bara gäller Sverige utan många länder och ekonomier, vilket jag också skrev om som en del av varför den kinesiska ekonomin är en del av riskpusslet med Kina i en tidigare artikel.
Så krasst sett – den period vi har haft bakom oss, innan pandemin och den nya världsordningen var speciell på flera sätt. Dels växte Sveriges befolkning med nästan 20% mellan 2000-2020, dels hade vi en lång period av mycket låga räntor, vi njöt frukten av fred och globalisering där vi hade mycket låg inflation och som strössel på toppen, även effektiviseringar som en konsekvens av den digitala transformationen. Kort sagt, det var den gamla goda tiden som vi lämnade bakom oss i samband med pandemin och nu, Rysslands anfallskrig och nu ökad stormaktsrivalitet i stort.
Vi har förutsättningar för ett ljust 2026 rent ekonomiskt, med stabila räntor, konsument som ser ljuset efter en lång ökenvandring i flera års lågkonjunktur – men faktum är att vi står inför en annan värld än den vi varit vana vid, där många kunnat följa med marknadsutvecklingen för att få en fin tillväxt.
I den nya världen behöver vi ta hänsyn till många faktorer som vi inte varit vana vid – och det är vad kommande tre artiklar kommer att handla om, innan artikelserien går mot ett antal slutsatser. I nästa artikel sammanfattar jag hur ekonomin mår just nu och spekulerar i om det finns en AI-bubbla och i den nästkommande som jag avrundar veckan med handlar det om huruvida inflationen är besegrad och vad konsumenten lärde sig av de senaste åren. .
Så hur ser den demografiska utvecklingen ut i Sverige – och varför ägnar Jacob Wall sin tankekraft åt en sådan fråga.
Sammanfattningsvis kan man säga att utvecklingen ligger i:
- Att befolkningen i Sverige fortsätter att öka – men långsammare än tidigare.
- Den äldre delen av befolkningen ökar, vilket ökar försörjningsbördan.
- Andelen i arbetsför ålder växer inte i samma takt som tidigare – framför allt inte om vi inte omvärderar synen på äldres kompetens
- BNP kommer troligen fortsätta växa totalt sett, men BNP per capita ökar inte i samma takt som innan
- Våra offentliga finanser kommer också få ökade kostnader för vård och pensioner.
- Demografiska trender påverkar både efterfrågan på produkter och tjänster, kundsegment och marknadsstorlek, men också tillgången till arbetskraft.
Det är det Sverige vi redan lever i och framgent syns det också i siffrorna.
Men först, vad är egentligen ekonomisk tillväxt?
Ekonomisk tillväxt handlar i grunden om hur mycket ett lands ekonomi växer över tid. Den vanligaste måttstocken är BNP (bruttonationalprodukt) – värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Grovt förenklat kan man säga att BNP skapas av:
BNP = antal arbetade timmar × produktivitet per timme
Med andra ord så ger fler arbetade timmar en potential för högre BNP och högre produktivitet (mer skapat resultat per timme) stärker BNP ytterligare. Befolkningstillväxt bidrar till ekonomisk tillväxt främst via arbetskraftens storlek – medan teknologisk nivå och utbildning ofta styr produktivitet. Att förstå den demografiska utvecklingen är därför centralt för att förstå framtida BNP-utveckling.
Sveriges befolkning fortsätter att öka, men med lägre takt
Sveriges totala befolkning beräknas växa, men i långsammare takt än historiskt, från cirka 10,6 miljoner (2024) till ungefär 10,8 miljoner år 2034, och vidare till 11,8 miljoner år 2070. Den genomsnittliga årliga tillväxttakten väntas vara mindre än tidigare decennier, ungefär 0,2 % per år i perioden 2025–2035. År 2026 kan till och med innebära en temporär minskning i folkmängd på grund av regelverket som antas gälla kring massflyktsdirektivet, det vill säga det regelverk som gav flyktingar från Ukraina rätt till snabbt tillfälligt skydd, men där personerna nu behöver söka om förlängning om de vill stanna längre efter mars 2026.
Andelen personer över 70 år ökar svagt från ungefär 16 % 2024 till cirka 17 % år 2034, och ännu högre senare. Andelen under 25 år minskar marginellt, från cirka 29 % 2024 till omkring 26 % 2034, och ligger stadigt därefter.
Invandring är i den senaste prognosen fortsatt ett positivt bidrag i befolkningstillväxten, men nettomigrationen (invandring minus utvandring) väntas vara lägre än under tidigare år. SCB förväntar sig en fortsatt ökad medellivslängd, vilket gör att en större andel av befolkningen blir äldre och lever längre – något som i sig påverkar arbetsmarknad, offentliga finanser och vårdbehov.
Så om nu ekonomisk tillväxt mätt i BNP = antal arbetade timmar × produktivitet så innebär SCB-prognosen innebär en lägre arbetskraftstillväxt framöver, vilket kan dämpa tillväxt i BNP totalt sett. Detta eftersom Sveriges befolkning växer långsammare och andelen äldre ökar – vilket alltsom allt innebär att det relativt sett blir färre personer i arbete.
En växande äldre befolkning innebär en högre försörjningskvot – det vill säga fler personer som behöver stöd jämfört med de som arbetar. Denna trend kan skapa ett ökat tryck på välfärdssystem, sjukvård och pensioner vilket innebär ett behov av högre skatteintäkter som måste finansiera offentlig service och pensioner. Detta ger i sin tur mindre resurser för investeringar i tillväxtskapande områden som utbildning och infrastruktur.
Med en befolkning som fortsätter att öka, om än i lägre takt, och samtidigt med ett ökande andel äldre innebär detta att BNP totalt kan fortsätta växa – men att BNP per capita, alltså ekonomisk välfärd per invånare, sannolikt inte kommer växa lika snabbt som under perioder med stark befolkningsökning som de decennier som vi nu har bakom oss. Om inte produktivitet per timme förbättras kan en avtagande arbetskraftstillväxt bromsa ekonomin i stort.
För att mildra demografins negativt tryck behöver Sverige ett högre arbetskraftsdeltagande, särskilt bland äldre – det vill säga högre pensionsålder, men också ökad integration av invandrare i arbetslivet. Dessa faktorer kan delvis kompensera för lägre demografiskt driven tillväxt, men kräver också att dessa och alla andra delar av arbetsmarknaden har den kompetens som arbetsmarknaden eftersöker.
Det betyder samtidigt att det behövs attitydförändringar på arbetsmarknaden, inte minst vad gäller synen på äldre som en tillgång – i motsats till ålderism.
Hur slår detta mot bostadsmarknaden?
Bostaden är en viktig del av privatekonomin, så här gör jag en liten utvikning om bostadsmarknaden innan jag går in på byggsektorn, som är en viktig del av ekonomin i stort.
Bostadsmarknaden har varit glödhet de senaste decennierna – både som en konsekvens av ökad befolkningstillväxt, historiskt låga räntor och en under perioder förekommande uppfattning att bostäder alltid är en bra investering.
Efter krisåren i början på 90-talet började började bostadspriserna i Sverige och i särskilt storstadsområden som Stockholm en långvarig uppgång. Denna uppgång är exceptionellt stark jämfört med tidigare historiska perioder. I Stockholms län har bostadsrättspriser och småhuspriser stigit kraftigt sedan slutet av 1990-talet där bostadsrättspriser i Stockholms län steg med över 500 % mellan ca 1997 och 2017, samtidigt som Villapriserna i Stockholms kommun ökade med omkring 400-460 % under samma period. Uppfattningen om att man kunde göra bostadskarriär och se bostaden som en bankomat, fick ett brutalt slut när perioden av låga räntor fick sitt slut under 2022, då också pristoppen inträffade.
När vi går ur lågkonjunkturen hoppas många att bostadspriserna nu ska fortsätta stiga, men historien säger alltså annorlunda och givet att vi förefaller gå in i en period med lägre tillväxt, utan historiskt låga räntor och med en demografisk utmaning och att många BRF:er fortfarande inte höjt sina avgifter för att motsvara det reella behovet av framtida underhåll, så finns det inget som tyder på att det skulle gå kraftigt uppåt, vilket också är ett tecken på en sund marknad – för priserna på bostäder bör följa prisökningarna i samhället i stort.
Enligt Boverkets rapport Behov av bostadsbyggande 2024–2033 behövs totalt cirka 523 000 nya bostäder i Sverige under perioden 2024–2033 – det motsvarar drygt 52 000 per år i genomsnitt. Detta är en nedrevidering från tidigare prognoser som låg runt 67 000 per år – framför allt på grund av lägre beräknad befolkningstillväxt. I praktiken betyder detta att byggtakten antas stabiliseras på en lägre nivå än tidigare mål, även om variationer mellan år och regioner förekommer. Data från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att antalet påbörjade bostäder under första halvåret 2025 låg på ungefär 15 400 bostäder, vilket var en mindre ökning jämfört med samma period förra året.
SBAB varnar för en trend som kan innebära ”sju svåra år” för byggsektorn om inte efterfrågan och kostnadsläget för byggandet vänder. Höga produktionskostnader i förhållande till priserna på andrahandsmarknaden är en förklaring.
Att andelen äldre (över 65 år) ökar betydligt fram till 2040, vilket påverkar hur många hushåll som bildas och hur många som behöver olika typer av bostäder. Regeringskansliet Det finns också forskning som kopplar befolkningens åldersstruktur till bostadsbyggande och den visar att äldre befolkning tenderar att minska efterfrågan på nybyggnation samtidigt som den ökade andelen gamla kan leda till annat slags byggande (t.ex. anpassade bostäder, vårdboenden).
Internationella studier visar att behovet av nya bostäderär starkt beroende av antalet unga vuxna, och när andelen äldre ökar kan det leda till lägre strukturell efterfrågan på nya bostäder.
Kan AI-transformationen hjälpa till att lösa problemet med tillväxten?
AI har potential att höja produktiviteten per arbetad timme – den andra halvan av BNP-formeln – genom automatisering av rutinuppgifter, förbättrade beslutsstödsystem, effektivare produktion, logistik och service. Men AI-transformationens produktivitetsvinster i stort är idag svåra att estimera i hela ekonomin- liksom de faktiska effekter den kan få i att rationalisera bort delar av organisationen och därmed skapa nya arbetssökande som därmed kommer finnas tillgängliga för andra arbetsuppgifter.
Goldman Sachs skriver i en studie att “60% of US workers today are in occupations that didn’t exist in 1940, implying that more than 85% of employment growth since then has been from technology-driven job creation.” och att man just nu estimerar att upp till 6-7% av arbetskraften kan ersättas av AI om det implementeras brett. Det betyder också att en andel av arbetskraften kommer vara arbetslösa i väntan på ett nytt jobb.
Även svenska studier visar att AI kommer påverka arbetsmarknaden där 60-70% av arbetsuppgifterna kan komma att påverkas fram till 2030 men där såklart vissa yrken är mer påverkade än andra.
- Forskningen tenderar att visa att AI i många fall förändrar uppgifter inom jobb snarare än att eliminera behovet.
- Ökad efterfrågan på AI-kompletterande färdigheter (digital kompetens, problemlösning) snarare än bara tekniska yrken.
- I övergångsperioder kan arbetslösheten och därmed behov av omskolning, men på längre sikt kan produktivitetstillväxt leda till fler jobb totalt.
- AI:s påverkan är inte jämt fördelad – vissa grupper drabbas hårdare, vilket kräver satsning på breda utbildningsinsatser.
Så ja, AI kan på sikt leda till produktivitetsvinster i samhället – givet att de anställda vars jobb ersätts kommer i annat arbete igen. Det betyder också att fler och äldre löpande behöver kompetensutveckla under hela sitt arbetsliv för att vara relevant på arbetsmarknaden. Men det är idag omöjligt att estimera när och hur AI kan förändra trenden med en lägre energi i ekonomin.
Så vad händer då med ekonomin i stort?
Låt oss leka lite med siffror och för enkelhetens skull jämföra perioden mellan åren 2000-2020 med den kommande perioden 2025-2040. Pandemin och inflationstoppen, med dess följdeffekter riskerar att stöka till siffrorna, men under 2000-2020 växte BNP i Sverige med ungefär 2,2 % per år i genomsnitt.
Under samma period ökade befolkningen ökade ca 0,8 % per år vilket innebär att BNP per capita ökade ungefär 1,4 % per år.
Formeln för BNP-tillväxt ≈ arbetskraftstillväxt + produktivitetstillväxt
Om SCBs befolkningsprognos stämmer, det vill säga att vi år 2040 landar på 10,97 miljoner innevånare i Sverige så innebär det att vi kommer ha en årlig tillväxt av befolkningen på endast 0,2% per år under perioden.
Låt oss illustrera hur produktivitetstillväxten påverkar det totala BNP:t i ett antal scenarier:
- Scenario 1: Låg produktivitetstillväxt (0,5 % per år)
- Scenario 2: Medel produktivitetstillväxt (1 % per år)
- Scenario 3: Hög produktivitetstillväxt (1,5 % per år)
Eftersom befolkningen växer långsammare (och arbetskraftstillväxt blir lägre) blir BNP-tillväxt i absoluta tal lägre än tidigare. Om vi först jämför BNP per capita under perioden 2025-2040, givet att vi estimerar produktivitetstillväxten enligt de tre scenarios ovan och jämför med vad som skulle hänt om vi haft samma utveckling som under 2000-2020 så får vi följande utfall:
| År | Befolkning (miljoner) | BNP/capita 2000- 2020 ca 1,4% per år | BNP/capita scenario 1 (tillväxt 0,5%) | BNP/capita scenario 2 ( tillväxt 1%) | BNP/capita scenario 3 (tillväxt 1,5%) |
|---|---|---|---|---|---|
| 2025 | 10,61 | Basår | 100 | 100 | 100 |
| 2030 | 10,68 | 107 | 102,5 | 105,1 | 107,7 |
| 2040 | 10,97 | 120 | 107 | 110,5 | 116,1 |
- Scenario 1: BNP per capita växer långsamt, totalt BNP stiger men måttligt.
- Scenario 2: BNP per capita växer ungefär som historiskt långsamt, total BNP växer med ca 1,5 % per år.
- Scenario 3: Om Sverige lyckas höja produktiviteten kraftigt kan BNP per capita öka i närheten av historisk nivå.
Totalt BNP (Med 2025-nivå = index 100)
| År | Scenario 1 (0,5%) | Scenario 2 (1%) | Scenario 3 (1,5%) |
|---|---|---|---|
| 2025 | 100 | 100 | 100 |
| 2030 | 109 | 112 | 116 |
| 2040 | 116 | 122 | 135 |
Total BNP-tillväxt blir lägre än 2000–2020, där BNP ökade ungefär 2,2 % per år eftersom befolkningstillväxten bidrar mycket mindre än tidigare. En produktivitetsökning blir därför helt avgörande för att hålla uppe den ekonomiska tillväxten.
- Befolkningstillväxten fram till 2040 är svagare än under 2000–2020 (bara +0,36 miljoner mot +1,5 miljoner).
- Den ekonomiska tillväxten kommer sannolikt att bli lägre i absoluta tal om produktiviteten inte ökar mer än måttligt.
- BNP per capita kan ändå växa om produktiviteten ökar 1–1,5 % per år.
- Att skapa förutsättningar för att fler arbetar längre, effektivare integration kopplat till migration och utbildning genom hela arbetslivet blir viktiga delar i att hålla svensk ekonomi i gång.
Demografin kommer att vara en av Sveriges mest centrala ekonomiska drivkrafter 2026 till 2040.
