The Great Uncertainty

Den epok vi just nu lever i har fått ett namn, The Great Uncertainty – en parallell till The Great Depression på 30-talet, The Great Recession som följde på bankkrisen, The Great Reset som var pandemin – och just osäkerheten om utvecklingen är det som präglar de prognoser om det kommande årets ekonomiska utveckling. Gissningarna om vad 2023 bär i sitt sköte formligen sprutar ut just nu och typiskt är att flera bedömare inte vågar sig på en enda prognos utan garderar genom att göra en mörk prognos, kompletterat av en ännu mörkare. 

En snabb genomgång av de konjunkturspaningar som kommit den senaste tiden visar att läget svängt kraftigt sedan början av hösten och att såväl banker och institut bedömer att lågkonjunkturen kommer drabba oss vid årsskiftet.

Cornucopia har en bra visualisering av Konjunkturinstitutets månadssiffror som visar på hur konjunkturläget ser ut i enskilda sektorer. Konjunkturinstitutet konstaterar i början på November: “Barometerindikatorn föll i oktober med 6,2 enheter, från 90,8 till 84,6, stämningsläget i ekonomin är därmed mycket dystrare än normalt. Samtliga sektorer bidrog till nedgången, där detaljhandeln och tjänstesektorn tappade mest”. Barometerindikatorn är den sammanvägda bilden av såväl hushållen som näringslivets bild av framtiden. Särskilt tufft är läget för handeln: “Detaljhandelns konfidensindikator minskade med 6,7 enheter till 74,4 och är den sektor i näringslivet där stämningen är dystrast just nu. Månadens resultat förklaras av företagens allt dystrare förväntningar gällande den framtida försäljningsvolymen samt företagens bedömning av de senaste månadernas försäljning. Nuvarande lagersituation bidrar också till nedgången.” Hushållen fortsätter att vara rekorddeppiga: “Hushållens konfidensindikator minskade ytterligare i oktober, från 52,1 till 48,3. Samtliga fem frågor som ingår i indikatorn är på historiskt låga nivåer och förutom frågan om Sveriges ekonomi om tolv månader så är samtliga frågor på sina lägsta uppmätta nivåer någonsin.”

Allting pekar nedåt

Makrologiks Ola Nevander konstaterar i ett inlägg på LinkedIn att korrelationen mellan en fallande barometerindikator och den historiska BNP-indikatorn är minst sagt tydlig och att vi därmed kan förvänta oss att vara i recession inom ett par månader. Ola har också tittat på hastigheten i Riksbankens räntehöjningar vid de senaste lågkonjunkturerna och konstaterar:

“1. Det går mycket fortare nu. Tyder på en djup nedgång.
2. Inflationen var hög vid första räntehöjningen och har stigit sedan dess. I tidigare cykler har Riksbanken istället legat ”före kurvan”. Tyder på fortsatt branta höjningar. 
3. Marknaden tror på större höjningar än Riksbanken (till cirka 3 procent under nästa år) men tänker sig att de kumulativa höjningarna inte ska överträffa dem som mynnade ut i finanskrisen 2008. “

Swedbanks senaste makrospaning Swedbank Economic Outlook kom i Oktober och gissar på ett BNP-fall nästa år på -1,1% och en inflation på helåret på 7,6%

Nordeas motsvarighet är från september och känns redan daterad när man gissar på bara -0,5% vad gäller BNP och att bostadspriserna kommer falla 15% från toppen.

SEB kom i veckan med sin prognos och här pratar man om -20% vad gäller bostadspriset och säger även att det kan bli mer än så. Inflationen pekar mot 11% och arbetslösheten passerar 8% – här är man mer negativ än sina kollegor. Som jämförelse kan sägas att SEB så sent som i Augusti trodde på en mild lågkonjunktur med fortsatt tillväxt i ekonomin, men nu tre månader senare spår man -1,5% vad gäller BNP.

Samtliga bedömare tror på fortsatta räntehöjningar såväl i November som i Februari och att räntan sedan kommer ligga kvar på en hög nivå och börja sjunka på allvar först mot slutet av 2024.

Svensk Näringsliv kom med en läsvärd konjunkturrapport i början av veckan där man gissar på 6,2% inflation i ett optimistiskt scenario och 8,6% i ett mer negativt. Tillväxten kommer att landa runt nollan i ett positivt scenario som förutsätter allt från en varm och blåsig vinter till måttliga tyska löneökningar och upp till -1,2% i ett negativt scenario.

Man noterar särskilt osäkerheten: “Det ekonomiska läget är ovanligt svårbedömt. Hittills har inflationen kontinuerligt underskattats. Den geopolitiska situationen är förstås svårbedömd, liksom energimarknaderna. Det finns möjligheter till en mjuklandning för konjunkturen. Till viss del har parterna den utvecklingen i egna händer, säger Sven Olov Daunfeldt.” 

Svenskt Näringsliv är tydlig i sin ståndpunkt vad gäller löneökningarna och menar att det är nyckeln till ett bättre scenario är att löneutvecklingen hålls ner under 2023 och riktar samtidigt ett varningens finger mot utvecklingen i Tyskland där industrifacken kräver full inflationskompensation och har därmed inte fattat grundläggande fundamenta vad gäller makroekonomi, det vill säga att utvecklingen under pandemin behöver justeras för att vi inte ska få en längre utveckling med en inflationsspiral, som under 70-talet.

Regeringens budget för 2023 påverkas såklart också av konjunkturläget och i huvudscenariot tror Regeringen på ett BNP-fall på bara -0,4% men har samtidigt beredskap för att det kan bli -1,4%. EU-kommissionen förpassar prognoserna för Sverige till bottenträsket i unionen genom att gissa att svensk ekonomi backar -0,6% nästa år.

Osäkerheterna är ett kapitel för sig

Prognoserna pendlar alltså mellan 0- 1,5% i negativ tillväxt  samtidigt som att det finns en samstämmighet i att inflationen kommer fortsätta vara historiskt hög. Ändå har ingen tagit stagflationsordet i sin mun men det kommer ju bli ett faktum under Q1 2023, där vi samtidigt får negativ tillväxt och fortsatt hög inflation.

Det finns tecken på en snabb avkylning av ekonomin och ett sådant är fraktvolymerna. Lars Jensen som är en av världens bästa förståsigpåare om logistik påtalar att en faktor, som kan beskrivas som temperaturmätare för den globala handeln, det vill säga antalet containrar multiplicerat med det avstånd som varorna fraktas,  minskade 13% under september och detta innebar också en minskning mot 2019 med 8% mot 2019. Han påpekar också att det är i nästan lika snabb avkylning som under 2020 när handelns aktörer tävlade om att avbeställa inneliggande order.

Givet detta riskerar ekonomin att gå in i väggen i början av nästa år. Det finns därutöver sex stora osäkerheter som gör The Great Uncertainty just så osäker som namnet antyder:

  1. Lönerörelsen. Kommer löntagarna att acceptera att konsumtionsutrymmet minskar och det gäller inte bara i Sverige utan i hela EU. De tyska industrifackens krav på kompensation skulle innebära en förlängning av krisen.
  2. Hyresförhandlingarna. Här har många KPI-reglerade avtal som kommer leda till inflammerade diskussioner. Att hantera kostnader mot KPI har inte varit ett problem när vi haft nollinflation under lång tid, men nu innebär det 10%-iga kostnadshöjningar för de som inte kan argumentera för sig. Som under pandemin kommer det finnas de som hävdar att hyresvärdarna måste ta sitt ansvar och så vidare, men skrivet är skrivet och det finns säkerligen en och annan fastighetsaktör som fått ökade kostnader på sina lån…KPI-uppräkningen drabbar ju även hyresrättinnehavarna som kommer få ökade kostnader in på det nya året, vilket översätts i minskat konsumtionsutrymme.
  3. Även om fraktpriserna sjunker kraftigt så är tillgången på diesel en svår fråga inför vintern. USA:s diesellager omräknat till per capita är på historiskt låga nivåer – som inte setts sedan 1951. En annan indikator är containerkapaciteten som gått från en stor utmaning och flaskhals till att bli ett problem åt andra hållet, det vill säga vart ska alla containrar ställas?
  4. Råvarupriserna tenderar att vara känsliga för förändringar vad gäller världen i stort och den vinter vi nu får in i kommer att bli historisk på flera sätt. Råvarupriserna eskalerade i samband med invasionen av Ukraina och har sedan gått ner men med en prognos om stigande priser framgent.
  5. Elpriserna är en viktig parameter för vilket konsumtionsutrymme som konsumenterna har. Just nu ser det bra ut vad gäller prognoserna som är nästan halverade från läget i Augusti men avhängigt att det blåser och att det blir en varm vinter.
  6. Stabiliteten hos världens stormakter lämnar övrigt att önska. Kinas ekonomi har fortfarande tillväxt men har också en gigantisk fastighetsbubbla att hantera och USAs ekonomi är driven av stimulanser under pandemin. Den allmänna instabiliteten skapar utrymme för regionala stormakter som Turkiet och Iran som hittar möjligheter för att flytta fram sina positioner. Lilleputtekonomin Ryssland backar som en konsekvens av västs ekonomiska krigföring mot landet och närmar sig en kollaps.

Stagflation under Q1 2023

Jag vill påstå att inget kan hindra stagflation under första kvartalet 2023, annat än en brutal inbromsning i ekonomin som skickar oss in i en lågkonjunktur som vi aldrig har sett så långt. Men ändå har ingen av bankerna eller instituten vågat ta “s”-ordet i sin mun så långt. Stagflation definieras ju som en kombination av stagnerande ekonomi, samtidigt som inflationen fortsätter.

I veckan har jag haft kontakt med personer i ledande befattningar inom ett tvärsnitt av svensk detaljhandel. När vi hade samma sittning under januari 2022 så gick vi runt bordet och kunde konstatera att deltagarna hade för avsikt att höja priserna med någonstans mellan 4 -10%, det vill säga långt från Stefan Ingves påståenden om att inflationen bara handlade om elpriser som skulle justeras när det blev sommar och varmt igen.

När vi igen går runt bordet så kan jag konstatera att vi pratar om prishöjningar på 8-15% inför 2023, givet att lönekostnaderna kommer öka 4% och att hyreskostnaderna kommer landa i den lägre nivån av förväntningar, vad gäller höjningar.

Givet hushållens konsumtionsutrymme kan man därmed konstatera att det med stor sannolikhet kommer bli en brutal utslagning bland handelns aktörer under första halvåret 2023. Även om många aktörer tycker att hösten är tuff som den är så handlar det om en kombination av lagernivåer och förväntad försäljning. I ett positivt scenario kommer handeln öka under 2023s andra hälft, i värsta fall under 2024. Men bara om konsumtionen går ner nu och konsumtionsutrymme släpps lös genom att aktörer försvinner eller tappar marknad.

HUIs julprognos visar vägen i viss mån. Man tror på en tillväxt i handeln på 2%, men justerat för inflationen landar vi på -7% vilket är i paritet med 90-talskrisens kontraktion. Det är tuffa tider helt enkelt.

Jag vill igen hänvisa till en artikel om att skära kostnader – det vill säga forskning som gjordes utifrån lågkonjunkturerna på 80-, 90- och 00-talet från Harvard Business Review där det påpekas att det aldrig är klokt att skära kostnader om man inte samtidigt investerar inom andra områden.

Det är med andra ord hög tid att se om sitt hus!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dela inlägget

Share on facebook
Facebook
Share on google
Google+
Share on twitter
Twitter
Share on linkedin
LinkedIn
Share on pinterest
Pinterest
Share on print
Skriv ut
Share on email
Email

Om Retailomania

Utan spaning - ingen aning

Arkiv