Det är krig i Europa och konsekvenserna av detta börjar nu synas i inflationen både vad gäller mat, metaller, insatsvaror och på många andra sätt, något som jag skrev om i min senaste artikel som kom för någon vecka sedan. Sedan dess har konsekvenserna av kriget blivit allt tydligare, ju längre det pågått och man nu kan konstatera att det näppeligen finns någon väg tillbaka i närtid, vad gäller relationen mellan EU/NATO och de folkmordsbenägna krigsförbrytarna i Kreml.
.Nu rapporterar Apple att man ämnar minska produktionen av sin nya iPhone med 20% i spåren efter kriget I Ukraina:
“The war has affected spending at the European markets. … It is understandable [consumers will] save the money for food and for heating,” an executive at an Apple supplier told Nikkei.”
Orsaken är alltså en kombination av halvledarbrist och en förväntad inflation som kommer göra att konsumenterna i Europa kommer behöva prioritera el- och mat, vilket kommer påverka konsumtionsutrymmet.
Detaljhandelspodden fick möjlighet att resonera om utvecklingen av matpriser och konjunkturen med Carl Eckerdal, som är väl värd att lyssna på:
Riksbanken har, trots de redan tidigare ökade kostnaderna för både transporter, många insatsråvaror, livsmedel och drivmedel valt att bortse från utvecklingen som i flera fall skett globalt – och så sent som i vintras hävdat att inflationen skulle vara kortvarig och falla tillbaka under våren, när energipriserna skulle gå ner när det blev varmare. Under förra veckan skrev Svenska Dagbladet att att Riksbanken nu kan förväntas höja räntan åtta gånger.
I podden killgissar vi att matpriserna kommer fortsätta upp i flera år eftersom årets höjningar i största grad handlar om förra årets förutsättningar vad gäller sådd och skörd, det vill säga drivmedelspriser, elpriser, kostnader för gödsel och vidare upp i ledet- förpackningsmaterial såsom papp och plast.
Nästa års prissättning kommer påverkas av detta års skördeutfall och här har prissättningen på till exempel konstgödsel inte påverkats av Ryssland som stort exportland, eftersom beställningen redan var gjord. Men som jag skrev i förra artikeln så har svenska bönder beställt 15% mindre gödsel i år, vilket indikerar mindre skördar – och lägg därtill fortsatt höga omkostnader på drivmedel. I Europas kornbod Ukraina, räknar man med 25% lägre skördar i år, vilket direkt påverkar världsmarknadspriset i negativ riktning i nästa led.
Så 2023 års prissättning kommer alltså påverkas av årets utfall och nästa års skördar påverka 2024…och så vidare.
Så hur påverkar detta konsumtionen? Jo, i Sverige har vi en hög skuldsättning bland hushållen, samtidigt som staten har tämligen goda finanser, emedan det i flera Europeiska länder är tvärtom. Den totala skuldsättningen bland hushållen är nu uppe i över 5000 miljarder kronor och bara under sista kvartalet förra året, ökade lånen med 89 miljarder kronor. En procents räntehöjning skulle således innebära 50 miljarder i minskat konsumtionsutrymme, som samtidigt redan påverkats negativt av ökade priser på el, drivmedel och mat som även påverkat hushållen. Man kanske kan dra ner på en filé här och där och köpa mer basmat, men maten i sig är ju inte möjlig att välja bort, vilket innebär att detta kommer påverka sällanköpshandeln i största utsträckning.
50 miljarder. Det är en tredjedel av hela den svenska e-handelns omsättning 2021. Eller nästan 6% av detaljhandeln i stort under samma tid, eller för den delen 10% av just sällanköpshandeln.
Fundera på ovan i små grupper och gör din plan nu.
