Skärmavbild 2022-03-19 kl. 18.43.45

Inflation och livsmedelskris i spåren efter kriget i Ukraina

Jag har skrivit om risken för inflation sedan Oktober och detta utifrån störningarna i varuförsörjningen i kombination med högre bränsle- och elpriser. I artikeln “20-talets utmaningar för världsekonomin och handeln” från 2 Oktober, började jag resonemanget att den inflation som redan då var hög i USA, rimligen borde påverka även oss med tanke på att råvaror i de flesta fall handlas på en global marknad. I slutet på månaden skrev jag ett utvecklat resonemang om “Inflationstryck i Shipageddons spår”. Vidare resonemang kan läsas här, här, här, här och här. I Sverige har Riksbanken hänvisat till att inflationen skulle vara temporär och kunna hänföras till höga elpriser och har därmed bortsett från utvecklingen och dynamiken på det internationella planet. Först nu har Ingves konstaterat att räntehöjningar är troliga redan under innevarande år. Nu utgör kriget i Ukraina ett reellt hot för en livsmedelskris under kommande år, som kommer driva på inflationen ytterligare. 

Kriget i Ukraina går snart in på sin andra månad och det står klart att det inte är en konflikt som kommer lösas i det korta perspektivet. Det står också klart att relationen mellan Ryssland och väst inte kommer kunna återgå till läget innan kriget, med mindre än att det sker ett regimskifte i Ryssland – utifrån att landets angreppskrig mot Ukraina och ambitionen att återupprätta det gamla Sovjetimperiet diskvalificerar landet från all närvaro i den internationella gemenskapen.

Med den exodus från den ryska marknaden som blivit konsekvensen av EU-sanktionerna så hotar Ryssland med att expropriera tillgångarna från de företag som lämnat och det står också klart att det redan på kort sikt påverkar tillgången på råvaror, som påverkar prisbilden. Europas beroende av rysk gas, har blivit pinsamt uppenbart i spåren efter avveckling av kärnkraftverk i förtid och därmed ett vapen för Ryssland, att använda som påverkansfaktorer.

Många råvaror har ökat i pris redan under 2021 som en konsekvens av logistikkaoset i kombination med ökad efterfrågan och anfallet på Ukraina skapade ytterligare en våg av prishöjningar – den 8 mars ökade till exempel priset på Nickel kortsiktigt med 100% och handeln av metallen stoppades tillfälligt, innan priset föll tillbaka. Ryssland är världens tredje största producent av metallen och på liknande sätt ser det ut för flera andra viktiga metaller och råvaror.

Även Ukraina är ett land med stora mineraltillgångar och råkar också stå för ungefär halva produktionen av ädelgasen neon, som används i lasrar i produktionen av halvledare. Under mars stängde de två Ukrainska producenterna ner som en följd av invasionen, något som kan påverka tillgången på halvledare som varit en stor bristvara under pandemin.

Krigets konsekvenser för livsmedelsmarknaden

Det är inte för inte som Ukraina kallats Europas kornbod och Ukraina och Ryssland står tillsammans för ungefär en tredjedel av den globala produktionen av vete och 12% av alla kalorier som produceras i världen.

Tidskriften The Economist skriver i sitt senaste nummer om de allvarliga konsekvenser som kriget kan innebära för livsmedelsförsörjningen i världen eftersom en stor del går på export. Ukraina är också en viktig producent av majs och vegetabiliska oljor. Man har nu stoppat exporten, men samtidigt ber President Zelenskyj, landets bönder att så i vår – för att säkerställa livsmedelstillgången i landet under kommande år. I februari var priset på vete nästan 50% över, medelpriset under 2017-2021 och har sedan ökat 30% till efter invasionen. Rabobank, ett nederländskt bolag som handlar med vete räknar med att det kan öka ytterligare 30%.

I Februari så slog FAOs Food Price Index nytt rekord, med en förändring på dryga 20% i prisnivå från samma tid året innan.

Även små tillgångsminskningar på marknaden kan ge stora effekter på prissättningen. År 1914 stängde det Ottomanska imperiet möjligheten för dåvarande Tsar-Ryssland att exportera vete, som då bestod av 20% av exportmarknaden i en tid då självförsörjningsgraden var mångdubbelt högre än idag – och efter ett år hade priset ökat med 75%. Och det ska samtidigt sägas att åren innan varit goda skördeår, till skillnad från den situation vi befinner oss i idag.

Inför kommande år är tillgången på konstgödsel kritisk – och här sitter Ryssland på en stor del av produktionen. Svenska bönder importerar 20% av behovet från Ryssland och Brasilien som är en stor jordbruksnation köper så mycket som 46% av Ryssland. Här finns ett uppenbart hot, att det i ett läge där matproduktionen måste öka – blir ännu större kostnadsökningar och brister i försörjningen.

LRFs VD Anna-Karin Hatt, intervjuades i DI-tv häromdagen drivmedel, el, foder och gödning och konstaterar tyvärr också att våra svenska bönder tagit hem mindre kostgödsel för årets säsong, på grund av kostnadsökningarna. I en debattartikel i Svd skriver hon tillsammans med Palle Borgström att Sveriges livsmedelsproduktion är hotad och att gödselpriserna redan gått upp med 400% de senaste två åren, samt att tillgången är osäker inför 2023.

I en motion till Riksdagen skriver Sofia Westergren (M) följande:

“Idag är Sverige självförsörjande på tre livsmedel; spannmål, morötter och socker. I stort bedöms Sverige har en självförsörjningsgrad på 50 %. Nu med årets coronautbrott i färskt minne så behöver Sverige planera för att höja sin självförsörjningsgrad. Det kan handla om att värna jordbruksföretag och se hur dessa kan utvecklas. (…)  Danmark har en självförsörjningsgrad på 130 % trots att de endast har en tredjedel så stor åkerareal som Sverige. I Finland har de en tydlig strategi för beredskaps- lager. Finlands självförsörjningsgrad är 80 %. Sverige har avvecklat sitt beredskapslager. Sverige behöver planera för en betydligt högre självförsörjningsgrad för livsmedel och även överväga att utveckla beredskapslager.”

Sveriges livsmedelsberedskap behöver bli bättre, på samma sätt som mycket annat behöver förbättras och förstärkas nu när totalförsvarstanken åter blir aktuell. Det finns redan initiativ för att bygga ut en svensk produktion på flera gånger årsbehovet, något som nu är mer angeläget än någonsin.

Osäkerheten ökar under våren

Den katastrofala invasionen av Ukraina har lett till omfattande ryska förluster – och Ryssland har så långt begått alla krigsbrott som finns i Genevekonventionen, när man försöker knäcka den Ukrainska motståndsviljan med terror. Det har inte gått enligt den ursprungliga planen som innebar att Ryssland skulle segra på tre dagar. Putin har agerat på stalinistiskt manér med utrensningar i de egna leden och gick häromdagen “full fascist” när han pratade om landsförrädare och en “naturlig och nödvändig rening av samhället”:

Ju längre kriget går utan uppenbara framgångar, desto mer oförutsägbar kommer Putin bli. För så långt har han bara levererat på sina egna löften. Redan 2004 benämnde han Sovjetunionens fall som den största geopolitiska katastrofen under 1900-talet och därefter har flera grannländer fått känna av de expansionistiska ambitionerna. Georgien, Moldavien och Ukraina har alla fått känna av rysk aggression som på ett mycket tydligt sätt visat att Ryssland ämnar att göra verklighet av sina ambitioner, så förvarningar har inte saknats.

Det är närmast surrealistiskt att konstatera att det de senaste veckorna på TV4:as morgonprogram funnits både genomlyssning av samtliga larm (Viktigt meddelande till allmänheten, beredskapslarm, flyglarm och faran över) som ges via “Hesa Fredrik” och har också täckt ämnen som “hur ska man bete sig i skyddsrum”. Idag skrev DN om att vi måste orka tänka tanken om att kärnvapenkrig är möjligt och att det inte är slutet för civilisationen.

Det är inte längre läge att använda uttrycket: “Vi såg det inte komma” eller “Vi har varit naiva”. Vi måste ta höjd för att Putin faktiskt gör det han säger.

Vad behöver vi göra nu

Av förklarliga skäl är livsmedel särskilt kritiska eftersom de har en naturlig efterfrågan, utifrån att det inte är valbart att äta eller inte. Allt annat kan vi kompromissa med, men inte att ha mat på bordet.

Det enklaste sättet att säkerställa svensk livsmedelsproduktion är att köpa svenska produkter. Även om de är dyrare. (Livsmedelsverket släppte rapporten Kost vi höjd beredskap, i slutet på förra året, där man kan konstatera att vår kosthållning behöver förändras om det värsta händer.) Sveriges självförsörjningsgrad behöver öka, nu!

Jag har tidigare skrivit om nödvändigt med nearshoring och homeshoring, det vill säga att flytta produktionen från tillverkningsländer långt borta för att säkerställa säkerhet i leveranserna – men nu kommer vi till nästa nivå av detta, nämligen att säkerställa försörjning av råvaror och strategiska mineraler. Bortsett från investeringar i anläggningar för tillverkning av konstgödsel behöver vi också se över vår attityd till gruvdrift i Sverige. Vi är ett land med stora mineraltillgångar och skulle kunna vara självförsörjande på flera metaller om vi tillät gruvbrytning, som ibland hamnar i kläm med miljöhänsyn. Vi har uran i vår berggrund, men har valt att importera från Ryssland. Vi ska elektrifiera Sverige, men väljer att importera metaller från områden som inte alltid har den bästa arbetsmiljön, istället för att säkerställa att vi kan bedriva gruvdrift på ett så miljövänligt sätt som bara går. Det är inte att agera hållbart.

Utmaningen med stigande livsmedelspriser är att det påverkar konsumtionen, både utifrån den rena plånboksfrågan om större andel i rena kronor, men också mentalt utifrån tron på framtiden. Inflation driver ju också räntorna uppåt vilket ger dubbel effekt för konsumenterna, något som på sikt också hotar tillväxten i ekonomin.

Vi har nu en reell inflation – men givet att utvecklingen fortsätter åt samma håll som nu under resten av året, kommer 2023 bli en verklig prövning där vi verkligen får bekänna färg.

Låt oss redan nu betala lite mer för svenska varor och därmed säkerställa en långsiktigt livsmedelsberedskap.

Slava Ukraini! Hereilom Slava!

 

 

 

 

Dela inlägget

Share on facebook
Facebook
Share on google
Google+
Share on twitter
Twitter
Share on linkedin
LinkedIn
Share on pinterest
Pinterest
Share on print
Skriv ut
Share on email
Email

Om Retailomania

Utan spaning - ingen aning

Arkiv