Skärmavbild 2022-10-17 kl. 19.03.44

När viker inflationen nedåt?

Hösten är här och det blåser snålt vad gäller framtidsutsikterna för ekonomin i stort och handeln i synnerhet. Nu börjar också varslen komma från både stabila kundfavoriter som H&M, likväl som digitala storbolag som BHG. Vad är det som händer på marknaden? Och hur länge kommer vi se höga siffror vad gäller inflationen?

Som jag ser det har vi en kedjereaktion av flera delvis länkade och delvis fristående faktorer som tillsammans driver utvecklingen i den riktning den nu tar – ökad inflation, höjda räntor och därmed deppigare hushåll som shoppar mindre. Det är lätt att glömma hur dopad handeln blev under pandemin, när man fick del av den uteblivna konsumtionen av resor och restaurangbesök.

Efter den första pandemivågen klingat av så hade handeln tagit ny fart, inte minst i den digitala världen och så gott som alla branscher förutom mode gasade med tvåsiffrig procentuell tillväxt. Efterfrågan ledde till både fraktkaos och bristsituationer som i kombination med att handeln fick del av konsumtionsutrymmet från de missgynnade branscherna innebar att det fanns mer pengar i marknaden, varför prisökningarna inte var ett reellt problem innan hushållen uppfattade att de blivit, eller riskerade att bli fattigare – åtminstone om de realiserade sina tillgångar idag.

I reella termer har hushållen fått se många års löneökningar utraderade i form av köpkraft, samtidigt som tillgångar på börsen och i bostädernas värde minskat betänkligt. Den yngre generationen, som bara varit med om bostadskarriär och börsuppgångar under de glada dagarna borde vara tämligen chockskadad vid det här laget.

Dessutom är det så att efter ett par år av boostade siffror, så är det rimligen så att en del konsumenter handlat färdigt i en viss kategori. Om man upptäckte fjällvandring under 2020 och köpte en utrustning så finns det inget som säger att man ska köpa samma saker igen något år senare. Sällanköpshandeln kommer, till skillnad från under pandemin, bli en av förlorarna det kommande året.

Inflationen minskar kraftigt under 2023?

Det råder i det närmaste koncensus bland bedömarna om att inflationen minskar under kommande år.

Det finns dock ett par starka drivkrafter som påverkar hushållen och som inte ser ut att vända på kort sikt. Det gäller livsmedel, drivmedel och el – vars utveckling i mångt och mycket, men inte uteslutande är kopplat till Rysslands angrepp på Ukraina. Senast idag kom uppgifter om att inflationen på mat under september låg på rekordhöga 16,9%, något som direkt slår på konsumtionsutrymmet för “vanligt folk”. Med tanke på att dessa kostnadsslag tar en stor del av hushållets konsumtion och inte ser ut att vända neråt, är det anmärkningsvärt att såväl Riksbanken, Konjunkturinstitutet och bankerna, samfällt menar att inflationen faller tillbaka kraftigt under 2023. Här är mina argument för att inflationen kommer förbli på en högre nivå än de 3-4% som de flesta verkar killgissa på just nu:

  • Livsmedelsproduktionen får ökade kostnader. Elpriset påverkar bagerier och hela förädlingsindustrin som ska frysa, steka, torka och koka årets skörd – som dessutom producerats till högre kostnader än förra året. Inför kommande odlingssäsong kommer konstgödselpriserna att gå upp än mer, då detta tidigare importerats från Ryssland. Produktionen av konstgödsel inom EU har påverkats negativt eftersom tillverkningen av ingående ingredienser som urea och ammoniak, minskats eftersom framställningen är elintensiv. För Sveriges del är det kritiskt att behålla och öka inhemsk produktion av livsmedel, för att öka självförsörjningsförmågan i kris och krig. Det kräver också att vi är villig att betala för livsmedel när det inte är kris eller krig.
  • Elproduktionen är EUs mest sårbara punkt inför vintern, men även kommande år. En stor del av det som skapat välståndet i Europa bygger på tillgången till billig el – i stort sett hela den industriella basen både i Sverige, men också i Tyskland som är en viktig handelspartner, är beroende av billig el. Flera länder förbereder nu för rullande strömavbrott i vinter – något som kommer slå hårt på både tillverkningsindustri, men också på hushållspsykologin.
  • Drivmedelskostnaden är kritisk för såväl hushåll, jordbruk och en stor del av transportsektorn – och är en vara som på samma sätt som andra råvaror brukar vara extremt volatila under en kris.

Dessutom är det långt ifrån alla företag har tagit ut sina egna kostnadsökningar mot sina kunder. När Forbes, Zogby och Xometry gjorde en undersökning i USA, bland 150 tillverkande företag under Augusti och ställde frågan om framtida prisökningar kunde man konstatera att 45 % hade fört vidare sina egna prishöjningar till sina kunder, 38 % hade tagit en del av prishöjningen på sina egna marginaler och 17 % hade absorberat hela prishöjningen i sin egen resultaträkning. Hela 87% sade att de kommer höja sina priser under 2023. Om inte USA får kontroll på sin inflation kommer det med stor sannolikhet sprida sig även till Euroområdet inklusive oss.

Vilka faktorer kan bromsa utvecklingen?

Med det underliggande momentum som finns i kostnadsökningarna så finns det ingen mjuklandning i sikte. Vi kommer med stor sannolikhet gå in i en lågkonjunktur, senast under hösten och har dessutom prisökningar som är kvar att exekvera. Dessutom är det så att när prisökningarna på importerade varor kom under 2021 så tog det ungefär sex månader innan inflationen i konsumentled de facto satte fart – företagen absorberade alltså ett halvårs prishöjningar innan man reagerade. På samma sätt kommer det finnas en ledtid från det att inflationen avstannar tills dess att gamla lager, inköpta till högre priser är realiserade.

Men den stora påverkansfaktorn för inflationen är ju en kombination av penningmängd och tillgången till billigt kapital. Att tillgången till billigt kapital minskar är ju givet när räntan stiger. Begreppet penningmängd har flera olika definitioner beroende på hur man vill skilja på kontanta medel och tillgångar, men i detta sammanhang räknar jag med det som kallas för M3 som innebär kontanta medel och placeringar i penningmarknadsfonder och placeringar i vissa räntebärande värdepapper. I konsumenternas hjärnor finns också faktorer som börstillgångar och värdet på den bostad de eventuellt äger. Under pandemin har bostadsmarknaden ökat starkt och samtidigt har även börsen visat på bra tillväxt. Såklart har hushållen känt sig rika och därmed kunnat shoppa loss.

För att inflationen ska bromsas så ska det ske en minskad efterfrågan från konsumenterna som kan ske antingen på grund av en allmän tillnyktring och konstaterandet att det inte behövs mer grejer, eller genom att den inbillade reella penningmängden minskat till den grad att hushållens deppighet ökar. Jag lanserar därmed ett nytt mätetal IRP “Inbillad Reell Penningmängd” = Gissat bostadsvärde + Dagsvärde på aktietillgångar + kontanter och andra likvida medel) som varit en drivande faktor för konsumtionen det senaste decenniet. När bostadsmarknaden minskar och även börstillgångar reduceras (så långt med nästan en tredjedel från toppen) så uppfattar hushållen sig som fattigare än någonsin.

Med fortsatta börsnedgångar i närtid och fallande priser på bostadsmarknaden så kommer hushållen att hålla hårt i plånboken kommande år.

Utsikterna för 2023

Givet att inflationen är fortsatt hög just nu och att ingen aktör aviserat minskade kostnader, så går vi mot ett hård inbromsning under Q1. Men viss säkerhet ser vi då stagflation – det vill säga minskad tillväxt och samtidig inflation och därmed ett 70-talsscenario, som förhoppningsvis är kortvarigt.

Den största risken för företag just nu, är att väldigt få i organisationen har varit med om ett liknande scenario tidigare och inte vet hur man ska agera. Jag har sett det under tidigare lågkonjunkturer – att människor å ena sidan inte vet hur de ska agera när marknaden inte växer- och har svårt att förhålla sig till att inte hela tiden öka – utan tvärtom välja bort kostnader.

För att inflationen ska minska, vilket ingalunda ju innebär att priserna ska sjunka, utan att prisökningstakten ska minska så krävs det att den Inbillade Reella Penningmängden går ner rejält och vi får sen ordentlig sättning i handeln som kommer att minska både IRP, enligt ovan, men också det mått som Riksbanken mäter.

Jag tror att vi kommer har fortsatt höga tal vad gäller inflation, givet utvecklingen inom livsmedels- och elområdet, samtidigt som att vi går in i en negativ tillväxt i Sverige och EU under Q4 2022-Q1 2023 – och vi kommer få uppleva stagflation i vår tid.  Det blir en utmaning för vårt land.

 

 

Dela inlägget

Share on facebook
Facebook
Share on google
Google+
Share on twitter
Twitter
Share on linkedin
LinkedIn
Share on pinterest
Pinterest
Share on print
Skriv ut
Share on email
Email

Om Retailomania

Utan spaning - ingen aning

Arkiv