Nya inflationssiffror kom i veckan och inflationstakten ökar. Det finns många åsikter om vart ansvaret för detta ligger – liksom Riksbankens svar på detta genom räntehöjningar. Många har tidigare trott att Riksbanken inte skulle kunna höja räntan eftersom bostadsmarknaden då skulle krascha – och kasta hushållen in i en mycket svår ekonomisk situation – helt enkelt to big to fail. De får tänka om nu.
Inflationssiffrorna som kom i veckan och pekar på att inflationstakten ökar. Här gäller det också att hålla reda på termerna KPIF och KPI. SCB förklarar skillnaden så här: “KPI och KPIF är två olika mått på inflation som SCB beräknar. Konsumentprisindex (KPI) är mest känt, men det är KPIF som är det mått som Riksbanken använder i sitt inflationsmål. I KPIF ingår samma varor och tjänster som i KPI. Skillnaden mellan KPI och KPIF är att i KPIF håller man hushållens räntesatser för bolån konstant. Det innebär att KPIF inte påverkas av ändrade räntesatser för hushållens bolån medan KPI påverkas av ändrade räntesatser.”
Eftersom hushållen de facto betalar högre räntor så gäller det att hålla ögonen på KPI, som blev 11,5%, den högsta siffran på 30 år . Inflationen på livsmedlen steg till 18, 1%, något som i sig är smått otroliga siffror. Värt att veta är att alla prishöjningar ännu inte slagit igenom, eftersom kedjorna har sina prisökningsfönster och avtal som gör att det tar ett tag innan prishöjningar de facto slår igenom. Så en prishöjning till dagligvaruhandeln som aviserades i september, kan ta till februari innan den slår igenom, Nu har vi höga elpriser som påverkar hela den näring som förädlar årets skörd – och vi går mot en ny skördesäsong där drivmedel, konstgödsel, el och foder – alla förutsättningar för att producera maten – är dyrare eller ligger kvar på en hög nivå, något som innebär att inflationen kommer fortsätta – eller i den bästa av världar – att priserna ligger kvar på de höga nivåerna under överskådlig tid. Dagligvaruhandeln tappar också i volym men håller såklart sina siffror – man vill ju gärna äta ibland, oavsett priset.
Vi ska vad gäller Novembersiffrorna också beakta att vi haft Black Week med massiva prisaktiviteter som i någon mån pressat siffrorna nedåt.
Enligt SCB har sällanköpshandeln nu minskat i nio månader i rad, något som pekar på att det börjar bli riktigt tufft för vissa aktörer.
Ivår diskussion i veckans avsnitt av Detaljhandelspodden avslöjar Jesper Eriksson, Sverigechef för Klarna att det är en svag ökning av köpen under julhandeln, men att den inte överstiger inflationen, något som innebär att HUI kan få rätt i sin prognos om ett volymtapp för julhandeln på 7 %, något som inte setts sedan 90-talskrisen.
Vad krävs för att vända på utvecklingen?
Många konsumenter blinkar fortfarande yrvaket mot utvecklingen och det är på goda grunder. Vi har levt under lång tid i ständig tillväxt och under en experimentell lågräntepolitik. Blackrock Investment Institute skrev i sin senaste Ekonomic Outlook: “The Great Moderation, the four-decade period of largely stable activity and inflation, is behind us.”
I min artikel Tecken i tiden, som jag skrev för någon vecka sedan trodde jag att 2023 och 2024 blir riktigt tuffa år.
Blackrock påpekar med en i det närmaste brutal rättframhet att centralbankerna nu står inför ett djävulskt val. Eftersom konsumenterna fortsätter att konsumera trots de höga priserna och de bristsituationer som varit grunden till att företagen har kunnat höja sina priser måste man “krossa efterfrågan” genom räntehöjningar och skicka ekonomin in en djup recession, för att få efterfrågan ner på en nivå som motsvarar produktionen:
“Either get inflation back to 2% targets by crushing demand down to what the economy can comfortably produce now (dotted green line in the chart), or live with more inflation. For now, they’re all in on the first option. So recession is foretold. Signs of a slowdown are emerging. But as the damage becomes real, we believe they’ll stop their hikes even though inflation won’t be on track to get all the way down to 2%.”
Blackrock konstaterar också att bedömare konstant underestimerat inflationen och varit för positiva i sina prognoser, på en nivå som närmar sig rent önsketänkande. Ola Nevander på Makrologik fångar också upp detta i ett inlägg på LinkedIn.
The Great Uncertainty fortsätter
Kriget i Ukraina fortsätter med Rysslands försök att kuva det Ukrainska folket. Folkmord, deportationer, våldtäkter, tortyr, avrättningar, plundring – ja allt det som Ryssland alltid gör, ingår i det brutala kriget, liksom att man ignorerar egna förluster. Överbefälhavaren Michael Bydén sade i en intervju i veckan att kriget med stor sannolikhet kan bli långt och att det inte längre kan uteslutas att det blir ett storkrig i Europa. En annan av Rysslands specialiteter är frusna konflikter. I Min Stora Feta Episka Nyårsspaning 2023 kommer jag att prata mer om det faktum att Ryssland är den sista kvarvarande imperiemakten och att vi nu med viss sannolikhet bevittnar dess slutliga sönderfall, något som kommer ge följdverkningar under överskådlig tid.
Energiproduktionen i Europa är fortfarande hårt ansträngd och det märks tydligt på elpriserna i Sverige när två av de kvarvarande kärnreaktorerna ligger nere. Det kommer ta många år innan vi åter har en hållbar och planerbar elproduktion. Miljöpartiets Per Bolund menade angående vindkraften att “Alltid blåser det någonstans”. Det visade sig inte alltid göra det.
I Blackrocks pdf ovan, finns också en diskussion om att den geopolitiska risken är på den högsta nivån sedan Andra Världskriget. “The world is splitting up into competing blocs that pursue self-reliance.” Detta kan vi se inom EU – både under pandemin, men också i relation till Ryssland och Kina. Globaliseringen har drivit effektivisering och sjunkande priser, men har också visat sig innehålla stora risker.
The Great Uncertainty fortsätter.
Jag kommer göra en ny version av serien Min Stora Feta Episka Nyårsspaning som jag postade på Retailomania runt nyåret 2022 – även denna gång i tre delar. Den första handlar om det globala perspektivet, den andra om de grundläggande utmaningar som påverkar handeln och den tredje om de faktiska konsekvenserna för konsumtionen och handelns aktörer. Här är länkar till förra årets artiklar.
Del 1: https://bit.ly/3BkUReo
Del 2: https://bit.ly/3VM7do9
Del 3: https://lnkd.in/dt6dEefE
Jag avslutar denna artikel med en juldikt med bäring på vintern 2023:
Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i nedkyld gård
elpriset följes per timma.
Inflationen vandrar sin tysta ban,
blir det glest under julegran?
Solceller snötäckta på taken,
Endast tomten är vaken.
