Tecken i tiden

Vid gårdagens IKEA-utflykt till IKEA i Linköping råkade jag höra en kvinna någonstans nära 60 år, som pratade med sin dotter i telefonen. Samtalet handlade om ekonomin och matpriserna. Kvinnan sade nästan chockat “Jag handlade ju nästan ingenting, bara lite bacon och det viktigaste, men det gick på över 1600 kr. Ja, man får dra in på något annat…”. En anekdotisk berättelse men ändå ett tecken i tiden. Konsumenterna känner sig fattigare.

The Great Uncertainty blir mer märkbar för konsumenterna när vi närmar oss vintern och handeln har nu haft en av årets stora köpfester Black Friday, som inte heller blev den stora hit som man hade hoppats på. Enligt Prisjakt och Sveabank (Som med tanke på Svea Banks storlek kanske inte är representativa) ska gårdagens försäljning via ehandeln vara ner 12% mot 2021. Men givet att man kan ta det som en indikation på att e-handeln minskar, så kan man anta att detaljhandeln inte lyckats att sänka sina höga lagernivåer  enligt plan även om rabatterna varit höga.

Indikatorer på tuffare tider

Jag skrev en kommentar om Riksbankens räntehöjning häromdagen. Det var ju inte ett oväntat besked, men jag vill igen peka på det faktum att många inom handeln kommer att behöva höja sin priser – inte som en greedflation utan snarare som needflation – man behöver helt enkelt täcka sina ökade kostnader. Många kedjor kan förvänta sig hyreshöjningar enligt avtal där inflationen i Oktober är referensmånad och därmed 10% och därefter en lönerörelse som i möjligaste mån ska justera köpkraften för de med den smalaste plånboken. Som under pandemins första våg anser handeln att fastighetsägarna ska ha förståelse för handelns situation och inte kräva hyreshöjningar enligt avtal. Ola Nevander pekar på osäkerheten för fastighetssektorn i ett inlägg på LinkedIn där han påpekar att fastighetssektorn måste säkra finansiering om 100-120 miljarder årligen under 2023-2025 – i en miljö av stigande räntor och förväntan på resultat.

Ola har också kommenterat läget på bostadsmarknaden där flera aktörer – förra veckan SEB och nyss SBAB pratar om ett prisfall på 20%, något som kombinerat med läget på börsen ju inte direkt stimulerar till konsumtion.

Den globala försörjningskedjan har haft möjligheten att tillfriskna och fartygsköerna utanför LA och andra viktiga hamnar verkar vara hanterbara just nu. I Long Beach, en av de viktigaste hamnarna på den amerikanska västkusten sjönk volymerna med 16,6%  under oktober.  Det som var containerbrist under pandemin har vänts till ett överskott och nu undrar alla hur det kommer att utveckla sig framgent. Att det finns flaskhalsar i varuförsörjningen är inte så konstigt men det är också värt att notera att situationen fortfarande är kritisk , särskilt vad gäller mat.  I Kina är pandemin fortfarande högst reell och 50 städer är under lockdown just nu. Vi får se hur det påverkar varuflödet men även den politiska stabiliteten i landet givet de protester som nu börjat visa sig på gatorna.

Att det globala varuflödet har varit under stress har ju inte undgått någon som jobbar inom handeln och det som talar emot att problemen blir i paritet med utvecklingen under 2021, är såklart att volymerna faller– vilket också indikerar en snabb inbromsning i ekonomin – minskad handel är lika med minskad tillväxt.

Enligt en undersökning som gjorts av SBAB tror bara en femtedel att deras ekonomiska situation kommer vara bättre om ett år och för de som tror att det kommer vara sämre pekar 73% på högre omkostnader för drivmedel och mat, samt 58% på högre boendeomkostnader och högre kostnader för ränta och el.

Har vi en kort eller lång kris framför oss?

Att vi går mot en lågkonjunktur står bortom allt tvivel. När räntan går upp påverkar det inte bara hushållen utan också företagen som får ökade kostnader för sin finansiering – och det påverkar också hur de som står för riskvilligt kapital ser på vilka företag som är värda att investera i. Sedan finanskrisen har techföretagen varit högt värderade oavsett förmåga att skapa resultat och aktörer som Spotify, Klarna och Meta, liksom e-handlarna har värderats på andra premisser än sin förmåga att skapa avkastning. Dessutom har det växt en bubbla inom hittepåvalutor som Bitcoin och andra kryptovalutor som endast är att betrakta som ett pyramidspel oavsett vad förespråkarna pratar om. The Times hade en bra artikel om detta  där man jämför “valutorna” med en aktie som man spekulerar i. Jag vet fortfarande inte någon som inte ska köpa knark, vapen eller betala lösensummor i ett kidnappningsdrama på darkweb, som är betjänt av kryptovalutor för sina betalningar.

När bubblorna spricker och den reella ekonomin åter får företräde framför spekulation så skiljer sig agnarna från vetet tämligen momentant.

De stora riskerna i detta läge när den internationella handeln minskar betänkligt, räntorna höjs, lagernivåerna är höga ligger, förutom i själva handelsaffären också hos de aktörer som är beroende av att handeln fungerar – leverantörerna och fastighetsägarna. De sistnämnda har gjort sitt bästa för att minska sin exponering mot retail och i en artikel från Modern Retail  påtalar man vikten av att ha arbetsplatser nära eller som en del av köpcentrum för att säkerställa trafik. I Sverige ser vi också hur de stora aktörerna äger varandra, något som såklart ökar riskfaktorn betänkligt.

Det mesta tyder nu på en hård inbromsning under Q1, samtidigt som inflationen fortsätter att öka – åtminstone under första halvan av 2023. Huruvida vi får en snabb uppåtstuds eller inte handlar om temperaturen i den internationella handeln och förutsättningarna för sunda företag att komma in i en bra formkurva igen. Den troliga utvecklingen ligger fortfarande på nedsidan:

  • Deppiga hushåll som förvisso sparat under pandemin, håller i pengarna.
  • Räntorna är fortfarande på väg upp
  • Kriget i Ukraina innebär en osäkerhetsfaktor och risker vad gäller matförsörjning
  • Ryssland kommer inte att vara en handelspartner inom greppbar framtid, vare sig vad gäller energi eller råmaterial
  • Lönerörelsen i Sverige och Europa är kritisk för den fortsatta utvecklingen. Minskad köpkraft är bra för utvecklingen på makronivå men inte för handeln
  • Minskade fraktkostnader underlättar handeln med Fjärran Östern
  • Kinas Covid-policy skapar friktion internt och innebär oförutsägbarhet vad gäller både produktion och distribution där Kina är inblandat
  • Bostadspriserna faller
  • Börsen är inte nere på den nivå som tidigare kriser inneburit – där index fallit 50% innan det vänder upp igen.

I Sverige kippar flera kedjor och e-handlare efter luft in i lågkonjunkturen. Åhlens och Rizzo hör till de klassiska kedjorna som behöver hitta en ny relevans liksom Babyshop som är under rekonstruktion inom ehandelssektorn. Vad gäller det sist nämnda bolaget ryktas det om att personalen fått obefintlig information och att handeln under Black Friday varit som en vanlig måndag – det vill säga stora varningstecken.

Jag tror att 2023 och möjligen 2024 kommer att bli ett svart år. Därmed innebär det inte att alla ska förlora – det finns alltid vinnare. Joakim Wiren på HUI Research skrev i början på månaden om lågprissektorn som förväntas ta andelar. Tittar man på vårt södra grannland Danmark så är lågprisaktörerna de som står för hela tillväxten inom handeln ända sedan finanskrisen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dela inlägget

Share on facebook
Facebook
Share on google
Google+
Share on twitter
Twitter
Share on linkedin
LinkedIn
Share on pinterest
Pinterest
Share on print
Skriv ut
Share on email
Email