Inflationen ökar fortfarande och Riksbanken höjde som väntat styrräntan ytterligare 75 punkter till 2,5% idag, vilket är dåliga nyheter för många företag och hushåll, som vant sig vid nollräntor och trott att Riksbanken haft något form av uppdrag att säkerställa att ekonomin inte går in i väggen, när det i själva verket är så att det uppdrag som Riksbanken har är att stävja inflationen – inte att rädda bostadsmarknaden från kollaps.
Riksbanken har fått kritik för att agera sent och att man har missat uppenbara indikatorer på att inflationen inte skulle vara kortvarig. Jag har i flera artiklar påstått att det varit i det närmaste självklart att inflationen inte skulle vara kortvarig utan ett resultat av både bristsituationer, överkonsumtion som uppkom under pandemin och som sedan eskalerade i kölvattnet av kriget i Ukraina. I början av året påstod Ingves att inflationen var kortvarig och att den sedermera skulle falla tillbaka eftersom elen skulle bli billigare när det blev varmare väder. Jo tjena.
När jag satt med mitt nätverk Retailomania Roundtable i början på året så insåg vi, när vi gick runt bordet att medlemmarna skulle höja priserna mot konsumenterna med någonstans mellan 4 -10%, beroende på bransch. När vi gjorde motsvarande övning för ett par veckor sedan kom vi till slutsatsen att prishöjningarna inför kommande år skulle landa på 8-15%. Om man frågar de som planerar att höja priserna om de kommer att göra just det, jämfört med Riksbanken som gör antaganden i olika grafer, så tror jag själv på de som fattar besluten.
Riksbanken och flera andra banker och institut tänker av någon anledning att inflationen kommer sjunka brant nästa år. Det är tvärtemot detaljhandelns förväntningar och behov för att kompensera för reella kostnadsökningar i form av ökade räntor, hyror och löner. Men i den prognos för räntan förutspår man ändå att räntan kommer att ligga kvar på en högre nivå, eller i nivå med nuvarande, även under överskådlig tid. Därmed dödar Ingves idén om en återgång till en framtida situation med nollränta.
Riksbanken sällar sig också till övriga prognosmakare med att framställa en dålig prognos över den framtida ekonomiska utvecklingen – och en ännu sämre.
Om man läser det finstilta förutom det som står i pressen och i pressmeddelandet så finns det ett dokument med den intrikata titeln “FÖRDJUPNING – Alternativa scenarier för inflationen och penningpolitiken” som inte kommenterats i särskilt stor utsträckning i media. Här framgår det att det scenario som Riksbanken presenterat är det “bra scenariot” – och här sållar sig Riksbanken till ett stort antal banker och prognosinstitut som har ett dåligt huvudscenario och ett ännu sämre.
På sidan 53 i dokumentet finns en räntebana som toppar på 4,5 % i styrränta – som skulle kunna inträffa om inflationen inte avtar. Och enligt vad jag skrev ovan så kommer den inte göra det såvida att andra kostnadsslag kollapsar. Jag rekommenderar alla att läsa sidorna om det tuffare scenariot.
Ola Nevander från Makrologik presenterar löpande sina insikter och konstaterade också att Riksbanken höjt räntan snabbare än någonsin, vilket ger nya osäkerheter.
Som ett importberoende land är Sverige också beroende av utvecklingen i EU, där inflationen fortfarande är på en historiskt hög nivå. Om inte utvecklingen stabliseras inom EU så kommer Sverige drabbas dels genom högre priser på importerade varor, men också genom en svagare valuta om Riksbanken inte följer med ECB i deras kommande räntehöjningar.
Det finns anledning att anta att inflationen kommer dämpas något under november, när handeln försöker balansera sina lagernivåer genom stora reor och kampanjer, men att det underliggande inflationstrycket kommer göra att vi går in i Q1 med hög inflation, samtidigt som vi har negativ tillväxt i ekonomin, det vill säga stagflation.
Tidigare artiklar om ekonomin och förutsättningarna för handeln i detta klimat hittar du här, här och här.
